Kort om potatisens historia och fysiologi

Historia

Ursprung

Potatis har inte varit känt i Europa i mer än ca 500 år men man uppskattar att indianer runt Titicacasjön i Sydamerika började odla knölarna redan för 10 000 år sedan. Man har hittat rester av odlad potatis som är 7 000 år gamla.

     En av de huvudsakliga anledningarna att indianerna började odla potatis var att den kan växa på så hög höjd som 4 500 möver havet. Detta gjorde att grödan blev mycket viktig för indianerna som levde sitt liv högt uppe i Anderna.

     Från början odlades sju olika arter av potatis men de korsades lätt med varandra och med olika vildarter så en naturlig växtförädling inleddes omgående. Potatisen vi känner till i Europa är en tetraploid art som framkommit genom korsning av två diploida arter från Sydamerika, varav en ännu odlas idag.

     Potatisen namngavs efter utseende eller funktion t ex ”katthuvud” eller ”potatis mot feber”. Över 1 000 namn finns registrerade i Anderna men troligtvis hade sorterna olika namn i olika regioner. Idag odlas över 400 olika sorter i Sydamerika och ca 5 000 sorter i hela världen.

 

Till Europa

Potatisen kom först till Europa på 1500-talet med de spanska conquistadorerna. De upptäckte att de höll sig friska till sjöss och slapp skörbjugg om de åt knölarna. Trots detta spred sig potatisen länge enbart som en kuriositet bland Europas botanister och kungligheter mest för sina vackra blommors skull.

     Det dröjde ända in på 1700-talet innan potatisen började erövra Europa ordentligt och då var det på grund av svält. Statsöverhuvuden, med hjälp av botanister, insåg att potatisen skulle underlätta mycket vid de hungersnöder som ofta uppstod vid den tiden eftersom den var mer avkastningssäker än spannmål. Det var dock inte lätt att övertala bönder att odla och äta vad de ansåg var svinföda.

     I Tyskland delade man ut gratis utsäde men ändå krävdes det hot om att skära öron och näsa av bönder som inte odlade potatis för att grödan till sist skulle accepteras. I Frankrike använde man sig av list, man satte ut vakter kring de kungliga odlingarna och varnade för allvarliga straff om utsädet stals. Naturligtvis blev mycket stulet och på så sätt hade man fått ut grödan till befolkningen.

     Det tog längre tid innan potatisen blev accepterad i Sverige. Det skedde gradvis med början på 1720-talet då Jonas Alströmer började propagera för potatisens höga värde som livsmedel. Det stora genombrottet kom dock först när man förbjöd hembränning av sprit på vete, folk blev då tvingade att göra sitt brännvin på potatis och när förbudet släppte hade potatisen fått ett fast grepp även om Sverige.

     Krig, hungersnöd, hot och list hjälpte till att sprida potatisen i Europa och ca 200 år efter att den först kommit hit var den tillräckligt anpassad till vårt klimat för att ge goda skördar.

 

Irländska potatissvälten

Ett av de länder där potatisen fick ett starkt fäste ganska tidigt var Irland. Befolkningen var fattig och potatisen trivdes utmärkt i den torvrika jorden. I början av 1800-talet hade potatisen i stort sett konkurrerat ut den tidigare basfödan på ön, ost och bröd. Den näringsrika grödan gjorde att befolkningen på Irland ökade kraftigt och på 1840-talet var landet med sina 8 miljoner invånare det folktätaste i Europa. Den genomsnittlige irländaren åt ett ton potatis per år.

     Det var den explosionsartade folkökningen och beroendet av i stort sett en enda gröda som gjorde situationen så allvarlig när katastrofen slog till. 1845 började en mystisk sjukdom härja bland odlingarna. Sjukdomen var brunröta som gjorde att blasten och knölarna ruttnade bort innan man ens hann skörda.

     Staten delade ut gratis soppa för att hjälpa folket men ändå dog det på Irland 1,5 miljoner människor under slutet av 1840-talet och nästan 1 miljon emigrerade.

     Brunrötan ledde även till hungersnöd i Sverige under 1840-talet men problemen här gick inte att jämföra med dem på Irland.

Fysiologi

Näringsvärde

Potatis innehåller mycket vitaminer och mineraler vilket gör den till en bra gröda i fattiga länder men den innehåller förhållandevis lite energi så en vuxen man måste äta upp till 3 kgpotatis om dagen för att få i sig tillräckligt av den energi man behöver.

     En medelstor potatis innehåller halva dagsbehovet av C-vitamin för en vuxen person, den är också en bra källa för vitamin B6, niacin, kalium, magnesium och järn. Potatisen innehåller allt utom kalcium och vitamin A och D, dessa näringsämnen kan man få i sig genom mjölk och det var därför Irländarna överlevde på en så ensidig kost.

 

Giftighet

Svårigheterna att introducera potatis i Europa berodde delvis på att den tillhör en botanisk familj med många giftiga arter. Familjen heter Solanaceae och den potatis vi odlar i Europa heter Solanum toberosum. En del av de giftiga arter som är släkt med potatis är tobak, änglatrumpet, spikklubba och belladonna.

     Potatisplantans knölar är faktiskt det enda på växten som är ätligt men även de kan bli giftiga om de misshandlas. Det fanns fall av dödlig potatisförgiftning under tidigt 1900-tal men inget har rapporterats i Sverige.

 

Sjukdomar och skadedjur

Det finns många olika sjukdomar och skadedjur som kan drabba ett potatisland. De är mer eller mindre allvarliga och för en del krävs t o m att man anmäler dem till länsstyrelsen. Här nämns några av de vanligaste problemen.

Bladmögel och brunröta – Den här sjukdomen börjar som fläckar på bladen och om man inte plockar bort dem omgående eller besprutar odlingen går problemen ner i stjälken och hela potatislandet kan vara förstört inom loppet av några dagar.

Skorv – Bakterier och svampar orsakar den här skadan på potatisknölen, de lever av skalet och efterlämnar ärrliknande skador. Det finns flera olika sorters skorv och mindre angrepp gör inte knölen oätlig men den ser oaptitlig ut. De flesta sorters skorvangrepp kan man undvika genom riklig bevattning, man bör också vara noggrann med sitt utsäde.

Potatiscystnematoder – Det här är mikroskopiskt små rundmaskar som lever på potatisens rotsystem. Vid svåra angrepp förstörs rötterna och då blir det följaktligen ingen potatis. Har marken väl drabbats av nematoder kan de leva där i 8-9 år och under den tiden kan man inte odla potatissorter som saknar nematodresistens.

Potatiskräfta – Det här är en av de svåraste växtsjukdomarna, den kan finnas kvar i jorden i mer än 20 år. Det bildas en blomkålsliknande svulst på potatisen som till slut ruttnar och förstör hela skörden. Har man drabbats av den här sjukdomen måste man anmäla det till länsstyrelsen och jordbruksverket.

Sorter nu och då

På 1940-talet beslöt Kungliga lantbrukshögskolan att göra en inventering av svenska potatissorter. Syftet var att reda ut vilka olika sorter som odlades i Sverige och att förmå bönderna att börja odla nyare, mer avkastningssäkra sorter. Man fick in över 10 000 prov som innehöll 20 potatisar vardera och man hittade 118 kända sorter och 102 sorter man aldrig lyckades namnge. Tyvärr insåg man inte värdet av att bevara dessa gamla sorter av vilka många förmodligen härstammade direkt från de sorter Jonas Alströmer importerade på 1720-talet.

 

Historiska sorter

Early Rose – En tidig sort av mycket hög kvalitet, den togs fram 1867 i USA och fanns med på den svenska sortlistan fram till 1991. Idag är den svår att få tag på men efterfrågan finns, framförallt i västra Sverige.

Gullöga – En sort som efterfrågas än idag, framförallt i Jämtland eftersom den ger god kvalitet även under de korta odlingssäsonger som råder i norr.

Rättviks Röd – Den här sorten antas härstamma från de sorter Alströmer tog till Sverige. Som namnet antyder odlades den främst i Dalarna och den var populär vid tunnbrödsbakning.

 

De mest populära sorterna idag

Asterix – En holländsk sort som har blivit mycket populär i Sverige de senaste åren tack vare sina goda kokegenskaper. Den ger hög avkastning och är en av de mest odlade sorterna idag.

Bintje – En gammal sort som kom redan 1910, den var länge en av de mest populära sorterna i Sverige men ersätts nu mer och mer av andra sorter eftersom den är mycket sjukdomskänslig.

Gul Mandel – Ingen vet var den här sorten kommer ifrån men den har odlats mycket länge i Norrland. Den ger låg avkastning och är sjukdomskänslig men har en fantastisk smak.

King Edward VII – Det här är överlägset Sveriges mest populära potatissort. Den ger medelhög avkastning och är sjukdomskänslig men har trots detta funnits kvar i över 100 år tack vare sin goda smak.

 

Övriga nämnvärda sorter

Asperges (Sparrispotatis) – En dansk sort som nyligen kommit till Sverige, den anses vara en gourmetpotatis och odlas trots låg avkastning och sjukdomsmottaglighet för sin goda smak.

Blå Congo – En mycket speciell sort av okänt ursprung. Den har blått kött och behåller sin färg även efter kokning.

Blå Mandel – En mycket gammal sort från Norrland som i slutet av 1800-talet blev utkonkurrerad av Gul Mandel. Sorten är numera ovanlig men efterfrågan är stor i många delar av Sverige.

British Queen (Snöboll) – En sort från Skottland som kom 1894 och är mycket populär i Värmland med angränsande landskap. Den finns inte kvar i den svenska sortlistan längre men är tack vare sin goda smak fortfarande efterfrågad.

Magnum Bonum – En gammal sort från 1876 som fortfarande på 1980-talet var Sveriges tredje mest odlade sort. Skörden 1986 innehöll för stora halter solanin och försäljningen upphörde i stort sett över en natt. Sorten är fortfarande efterfrågad tack vare sin goda smak.

Förädling

Potatis är inte enbart populärt för sitt höga näringsvärde, det har blivit en del av vår kultur med en mängd olika sorter. På 1800-talet odlades de sorter som fanns och ansågs goda men i mitten av 1900-talet skulle lantbruket effektiviseras och många gamla sorter försvann för att ersättas av moderna, förädlade sorter. Det viktigaste med de nya sorterna var inte längre smak och konsistens utan sjukdomsresistens, vädertålighet och avkastning. Det är först på senare år som ”udda” sorter har fått ett uppsving. Det har blivit populärt med gourmet-sorter som ofta har låg avkastning och sämre sjukdomsresistens.

     Under potatisens första två århundraden i Europa pågick en oplanerad förädling eftersom man frösådde i stor utsträckning, vilket alltid leder till nya sorter. Denna utveckling ledde ibland till spontana förbättringar men det kunde också leda till sorter med sämre egenskaper än sina föregångare. Härjningarna av bladmögel på 1840-talet gav upphov till att man började med seriös potatisförädling. Man började korsa olika sorter och det gav snabba och goda resultat. Sorterna Early Rose och Magnum Bonum är båda från den här tiden och de användes båda fram till sent 1900-tal.

     De människor som lade grunden till potatisförädling var indianer i Anderna för tusentals år sedan. Än idag har vi nytta av deras odlingar. Dagens forskare har hämtat förökningsmaterial från Sydamerika av både vilda potatissorter och gamla odlade sorter. Anderna är som en genpool för potatis och när man hämtat material därifrån har man haft som syfte att bredda nya sorters genetiska underlag. De sorter som växer i Sydamerika har en del andra egenskaper jämfört med våra Europeiska sorter och man har försökt anamma goda kvaliteter som frosttålighet och motståndskraft mot olika sjukdomar i förädlingen.

     Forskningen går framåt hela tiden och det finns många sorter som har riktigt bra sjukdomsresistens. Det finns dock en sjukdom som tycks vara omöjlig att besegra och det är bladmöglet. Varje år introduceras nya sorter på marknaden som ska vara bladmögelresistenta men efter ett par år blir även de angripna. Bladmöglet är än idag ett gissel för potatisodlare och den enda effektiva lösningen tycks vara kraftig besprutning.

Sammanfattning

Potatis har länge varit ett viktigt livsmedel i Sydamerika, framförallt i Anderna eftersom den kan växa under karga förhållanden. De första som förde med sig växten till Europa var spanjorerna men trots att sjöfararna insåg värdet med potatisen som livsmedel dröjde det nästan 100 år innan den började odlas i större omfattning. För att få bönder att odla potatis fick Europas regenter använda sig av både hot och list.

     Potatis är en mycket näringsrik gröda som innehåller de flesta ämnen man behöver. Tack vare detta har fattiga människor genom åren överlevt på en mycket ensidig kost, ofta bestående av enbart potatis.

     Det finns idag tusentals sorter världen över och det är många sorter som har gått förlorade genom åren. I Sverige finns ett fåtal sorter kvar som är över 100 år trots att det tas fram nya, förädlade sorter hela tiden.

Författare

Sara Åkesson

 

Källförteckning

Böcker

Arnborg, Gunnar (1996), Folk och potatis. Gråbo: Förlag HG Arnborg. ISBN 91-970173-7-X.

Olsson, Stefan (2005), Potatis – mycket mer än Bintje. Mullhyttan: Natur och Trädgård

     Bokförlag. ISBN 91-973755-3-5.

Veteläinen, Merja (red.) (2001), Potatis i Norden. Varberg: CAL-förlaget AB. ISBN

     91-973990-1-9.

 

Egen erfarenhet samt samtal med erfarna potatisodlare.